Italienska leksaker

Flygplanet som Alessandro fick av Paolo igar var en typisk italiensk leksak. När vi kom hem fran dagis idag sa fungerade inte planet sa jag tänkte att nu ska jag vara en snäll mamma och fixa batterierna. Det angrade jag ganska snabbt. Jag trodde att planet hade batterierna för att det skulle aka runt och kanske göra lite flygljud typ som när det tar av osv. Men nej, det blinkar och spelar hemsk musik. I Sverige är det ju mycket att det ska vara leksaker av naturliga material, att dom inte ska lata för högt och att dom ska ha nagon pedagogisk anspelning. I Italien finns det inga spärrar för hur högt ljudet kan vara, hur mycket det kan blinka eller att det är den plastigaste leksak du nagonsin sett. Jag kommer utsökt att tänka pa elgitarren som Lucas mamma har köpt till barnbarnen och som hon gärna vill ga och plocka fram ocksa. Den fullkomligt skriker ut olika euro trash latar som typ "Boom boom boom, let's go up on a room. Let's spend the night together..." i en hard ton. Inte passande musik för sma barn. Och sa blinkar den sa klart i regnbagens alla färger. Jag blir nervös bara jag ser den och brukar skynda mig att gömma undan den innan nagon av barnbarnen far syn pa den. Förra sommaren i Kalabrien sag jag den nere i varan lagenhet och snabbt som sjuttsingen slängde jag in den under en trappa. Nagon dag senare kommer Lucas mamma och fragar om jag har sett gitarren som hon tog med sig speciellt fran Rom (där dom bor under vinterhalvaret) för den är ju sa bra för barnen. Nej den har jag inte sett svarade jag. Nej men seriöst, det här är ju riktigt ADHD framkallande leksaker vi pratar om här. Ska gömma flygplanet efter Sandro har somnat ikväll innan vi har en unge som skriker och klättrar pa väggarna helt speedad.

Bisou!